om omöjligt små människor.

jag har träffat en bebis idag. en vecka gammal var hon och alldeles ljuvlig. förutom det var hon omöjligt liten. hur kan en människa vara så där liten? det övergår mitt förstånd.

jag satt med henne i famnen och förundrades över hennes andetag, hennes fina krusiga hår, de små öronen, den lilla hakan. ja, allt. det kommer att bli helt fantastiskt att se vem hon blir när hon blir en lite lite större människa.

och föräldrarna var så lyckliga. så söta. och så självklara i hur de numera är tre i familjen. så himla härligt att se.

inatt kommer jag att somna med ett babyrusigtleende på läpparna.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s