rastlös och nöjd.

varning för uppsats. jag lider av ordtourettes ikväll… det går nog över.

ah, vilken skön helg. stundtals var jag galet rastlös men det gör nog inget. jag behöver träna på att inte göra nåt. att inte hänga m ngn annan än mig själv.

i fredags mötte jag upp hjördis efter jobb och träning, vid fotografiska. vi promenerade oss igenom utställningen med sally mann. jag vet inte. jag är inte helt nöjd. det var spretigt. svårt att hänga med i vilken utställning som var vad. jag saknade inledande texter vid varje serie. men sällskapet gick ju inte av för hackor. efteråt satte vi oss i fiket och hjördis tittade på medan jag åt. och pratade. och hon pratade. och tiden tickade iväg och snart var det nästan sent. i alla fall för den som planerat att springa maraton dagen efter. väl hemma landade jag omedelbart i soffan och glodde mig igenom luftslottet som sprängdes och blev galet sugen på att gå och se prometheus. jag som älskar alien-filmerna inbillar mig att jag skulle gilla den mkt. galet mkt.

på lördagen sov jag länge. sen hämtade jag tidningen och kokade en kopp te och kröp ner i sängen igen. där låg jag och läste och sippade te medan jag väntade på att jag skulle bli hungrig. och det blev jag så klart, och då åt jag en superduperstor frukost. gott. länge. i lugn och ro. tystnad runt mig. ingen dag utan träning så efter frukost drog jag iväg till gymmet fullt utrustad i mitt regnställ. på gymmet njöt som vanligt av att kunna ha en HEL jympasal för mig själv. hur bra är inte det, liksom? där kan jag studsa runt i mina utfallssteg och indianhopp utan att störa ngn. där kan jag bre ut mig med mina vikter, pilatesbollar, kettlebells och yogamattor. älskart. till den grad att jag blev kvar lite länge. lite väl länge kanske men jag kunde bara inte låta bli att göra ett extra set av allt när jag egentligen var klar. efter lunch var det dags att förbereda mig för att gå ut och heja på hjördis. jag kollade läget på internet, hon låg enligt det schema som hon mailat ut så jag gav mig iväg till valhallavägen med förhoppningen att se henne redan när hon skulle vika av ner mot berwaldhallen. men icke. det regnade och blåste. rätt i fejjan! jag såg inte så mkt, frös en del och när 4.15-gruppen kom springande förbi insåg jag att jag missat henne. skyndade mig bort till filmhuset där hon skulle passera därnäst och där, där såg jag henne. hejade och var helt förvånad över hur glad och opåverkad hon tycktes av vädret. hallå! hon hade sprungit aslänge redan men var fortfarande pigg och glad och låg nog faktiskt före förra årets tid. när hon försvunnit nerför vägen traskade jag hem i mina skor som glappade av regnvatten. hemma hoppade jag med glädje i lite torra kläder, kokade mig en kopp te och fortsatte att följa henne på internet medan jag tittade på loppet på tv. det måste ha varit galet kallt ju! sen tog sen en skön tupplur. på kvällen gick jag runt här och var galet rastlös men också för seg för att orka hitta på nåt. till slut lånade jag tinker, tailor, soldier, spy och tittade tills jag somnade. typ när det ar 10 minuter kvar. men jag orkade helt enkelt inte hålla mig vaken. ögonen bara åkte igen. fast jag backade lite när jag märkte att jag somnat till. nej, det var dags att sova.

igår städade jag då lite här i läggan och åkte sen till gymmet. tog på mig regnjackan för det hade ju faktiskt regnat hela förmiddagen. men när jag gav mig iväg hade det slutat och solen tittade till och med fram. ljuvligt! jag stannade till och med, strategiskt placerad bredvid en syrén som doftade så gott, och lät den värma mitt ansikte. härliga sol! vad efterlängtad den var. efter gymmet mötte jag upp bästaste johanna på kungsholmen för fika och skvaller och prat. det är så himla mysigt att träffa henne där i kvarteren där jag snart ska bo. längtar längtar längtar! vad enkelt det kommer att bli att ses. sweet! när jag kom hem igen så tog jag en tupplur igen. alltså, jag älskar min säng! finns ingen skönare. så tuppluren råkade bli 2 timmar. host host. gissa vem som hade liiiite svårt att somna igår kväll. låg och vände och vred mig men till slut så kunde jag inte motstå sömnen. jag älskar när den liksom sveper in en och vad man än gör går det inte att hålla ögonen öppna. en av de bästa sakerna i livet.

och nu är det måndag. en måndag som snart är slut. och vet ni: idag har också varit en bra dag. trots allt. trots en rutten start. skönt att livet, rutinen, vardagen ibland kan sila bort det där jobbiga. och bara vara bra. ja, det är så det känns. allt är bra.

Annonser

Konsten att powernappa med stil.

En gång i tiden då Göran Persson fortfarande var statsminister berättade han i ngn tidning om sina powernaps. Hur han varje lunch tog sig en (enligt sig själv) välbehövlig powernap på 15 minuter på sitt kontor.

Varför jag minns det här kan man ju undra. Jag vill inte minnas saker om Göran Persson. Det är högst obehagligt. Men nu gör jag det. Och jag tänkte ta kontroll över det här obehagliga minnet genom att trasha Görans powernaps till små atomer.

Och det gör jag genom att avslöja (löpsedel ngn?) att mina powernaps aldrig hamnar under 2 timmar. Och idag har jag redan klarat av min tredje. På soffan. Och har jag sovit gott. Jajamensan. Så gott att jag funderar på att somna om.

Så vad vill jag ha sagt med det här? Jo, att Göran Persson kan slänga sig i väggen. Hans 15min är fjantiga, fjolliga o högst löjliga och att han ska komma igen när han är en riktig karl som powernappar i minst 2 timmar. That is hardcore.

Tack o adjö.