om saker jag funderar på när jag är på gymmet – del 2.

idag studerade jag en kille som tränade med fria vikter i den stora salen, där jag också befann mig. medan jag lyfte mina vikter kunde jag betrakta honom i spegeln. han tränade väldans yvigt med kettlebells och tog i för kung och fosterland. rätt vad det är poppade denna tanke upp i mitt huvud: undrar om det där är hans fuck face? den där minen han gör när han tar i riktigt ordentligt?

hehe. det var väldans roligt i många sekunder.

ända tills jag började fundera på om min ta-i-för-kung-och-fosterland-min är min fuck face.

Annonser

om saker jag funderar på när jag är på gymmet.

dagens fundering:

den är killen med tumring som stretchar ut ryggen i en yogapose; han är helt säkert doktorand. han bor i studenthuset munin som ligger precis intill gymmet. där har han bott de senaste 10 åren och är numera den där suriga korridorsreliken som alla andra är lite rädda för eftersom han är rätt oförutsägbar och kan ryta i tillsynes helt utan orsak. det går dåligt med hans avhandling också för han har tappat intresset för den. vem kommer att läsa den när den är klar liksom? och de där studenterna han måste handleda, de är ju bara en pain in the ass. ibland går han till gymmet men det är mest för att slippa ta tag i avhandlingen. som ett tidsfördriv. ungefär som de där internetforumen som han tillbringar timmar på. där diskuterar han viktiga saker som situationen i syrien och tv-serier.

och innan jag kom längre i mina funderingar gick han. tänk vad mkt det går att utläsa ur den där figuren som stretchar bredvid en. helt utan fördomar och med ett helt öppet sinne. jajamensan.